Välkommen - Welcome

Känn dig varmt välkommen hit. Om du vill får du gärna lämna en kommentar. Jag hoppas att du kommer att trivas här.
Om du vill använda någon av mina bilder, var vänlig kontakta mig.

You are very welcome to my blog. Feel free to leave a comment. I hope you will enjoy your visit.
If you want to use any of my photos, please contact me.

onsdag 28 april 2010

The king's wife

Françoise
Part II
När drottning Maria Teresia dog år 1683 stod Ludvig XIV inför valet att gifta om sig. Det fanns många prinsessor runt om i Europa som gärna ville bli drottning av Frankrike. Men kungen tvekade. Han hade säkrat tronföljden med sin son Louis som i sin tur hade två söner (som kom att bli tre inom något år) och att starta en ny dynasti med en ny drottning kunde leda till konflikter gällande tronföljden. Det kunde innebära med stora problem för landet.

Istället bestämde sig kungen för att gifta sig av kärlek – i hemlighet - och den utvalda kom aldrig att bli drottning utan fick nöja sig med att vara kungens hemliga fru. Vem var då den utvalda?

Françoise d'Aubigné föddes 1635 i ett franskt fängelse. Hennes far stod i opposition mot Ludvig XIII och fängslades därför - dessutom var han en riktig slarver och bedragare. Man tror att Françoises mor bodde i fängelset för att vara i närheten av sin man och att barnet därför föddes innanför murarna. Françoise växte upp hos sin fars släktingar på ett gammalt slott. Där var hon lycklig, hon levde ett enkelt liv; hon lärde sig mjölka kor och laga mat vid sidan om lekar med kusinerna.

När Françoise var omkring 5 år, benådades fadern som beslutade att ta med sig sin familj till de franska kolonierna i Västindien. Efter en fruktansvärd överresa kom familjen fram till ön Martinique där de utan pengar försökte starta en plantage. Inom kort lämnade fadern kvar familjen på ön för att resa tillbaka till Frankrike för att, som han påstod, försöka utverka en tjänst på ön som innebar en inkomst som familjen kunde leva på. Problemet var att han inte återvände utan for vidare på nya äventyr i Europa och dog utan att göra något mer för sin familj. Efter några år lyckades familjen att ta sig tillbaka till Frankrike.

Françoise hade trivts i Västindien, hon älskade att leka med barnen på ön och att springa omkring barfota på stranden. När hon kom tillbaka var hon brunbränd som en pepparkaka – i kontrast mot skönhetsidealets ljusa vita hy. Fina damer brukade bära mask när de vistades utomhus för att inte förstöra sin ansiktsfärg. Françoise kom under många år att kallas den vackra indiskan. För vacker var hon, framför allt hennes mörka ögon omtalades och beundrades.
Paul Scarron

Men åren som följde var inte lyckliga för Françoise. Eftersom modern inte kunde ta hand om sina barn, placerades Françoise hos en gudmor i Paris som mest ansåg att flickan var till problem. Hon kom också under en tid att bo i kloster men där trivdes hon inte alls. Till sist accepterade hon, vid 17 års ålder, att gifta sig med Paul Scarron, en känd författare. Han erbjöd henne två alternativ, att de gifte sig eller att han betalade en plats i kloster för henne. Hon valde det första alternativet trots att han var 25 år äldre och dessutom så handikappad att han var helt förvriden i kroppen och forslades fram i en låda på hjul.

Naturligtvis blev Françoises främsta roll i äktenskapet att vara sjuksköterska men även värdinna för den intellektuella krets som Scarron tillhörde. På det sättet öppnades en ny värld för Françoise som snabbt fick många beundrare, inte bara för sitt vackra utseendes skull utan även för sin intelligens och charm. Hon kom att bli god vän med författaren Ninon de l’Enclos, en kvinna som gick sina egna vägar. Ninon ställde till skandal genom sina många älskare och vägran att gifta sig med sina barns fäder. Trots detta umgänge lyckades Françoise behålla sitt goda rykte och hon ansågs vara en from ung kvinna.
Ninon

Hennes fromma rykte gav henne inträde till de finare salongerna där hon snart umgicks med högsta adeln, dock alltid medveten om sin lägre rang och därför alltid tjänstvillig. Efter åtta års äktenskap dog Paul Scarron, han lämnade inga pengar efter sig och Françoise var helt barskrapad. Françoises höga vänner lyckades övertala kungens mor, drottning Anna, att ge henne en liten årlig pension så att Françoise skulle ha något att leva av. Men när drottningen dog 1666, drogs pensionen tillbaka.

Françoise blev under de här åren god vän med kungens älskarinna Athénaïs, markisinnan de Montespan, som fick stort förtroende för Françoise och bad henne ta hand om hennes och kungens första barn. Det var ett erbjudande som Françoise inte kunde tacka nej till. I all hemlighet flyttade hon till ett hus i Paris för att bli kunglig barnsköterska. Under årens lopp kom det ena efter det andra kungliga barnet i Françoises vård.

Françoise älskade barn och under hela sitt liv intresserade hon sig för barns uppfostran och tyckte om att umgås med barn. Under den här tiden var barn annars ganska osynliga i samhället, kanske för att barndödligheten var så stor. Alla föräldrar förlorade flera av sina barn och få nådde vuxen ålder. Av de sju barn som kungen fick tillsammans med Athénaïs överlevde endast tre. Françoise älskade dem alla men den största favoriten var Louis-Auguste, greven av Maine. Den lille gossen var handikappad och det tog många år och smärtsamma behandlingar innan han lärde sig att gå. Kärleken mellan honom och Françoise kom att bestå hela livet ut.
Françoise med två av kungens söner, greven av Maine längst till höger

När kungen besökte sina barn, måste han ha blivit intagen av den hemtrevliga atmosfär som Françoise hade byggt upp. Han måste även ha blivit berörd av henne själv, för hon kom så småningom att bli hans goda vän och förtrogna. Som tack för hennes lojalitet mot honom, Athénaïs och barnen, belönade han henne med titeln Madame de Maintenon. Maintenon var ett gods som Françoise själv köpt för de pengar hon fått i ersättning som barnsköterska. Hon drömde om att dra sig tillbaka dit och leva i fred med sina skyddslingar. Hon hade alltid nya pojkar och flickor under sina vingar. Men totalt under hela sin livstid, kom hon inte att ha bott mer än några månader på sitt slott eftersom kungen alltid ville ha henne vid sin sida.

Athénaïs såg inte Françoise som ett hot om kungens gunst. Françoise var ju sex år äldre än henne och tre år äldre än kungen själv. Men tiden visade att medan Athénaïs popularitet sjönk, steg Françoises. Nu är vi tillbaka vid tiden för drottningens död 1683 och kungen har blivit mycket fäst vid Françoise och bestämmer sig för att gifta sig med henne. Bröllopet skedde i hemlighet och det finns inga bevis på att det verkligen ägde rum, men redan under deras samtid var man säker på att ett äktenskap hade ingåtts. Man lade märke till de hedersbevis kungen visade henne. Hon fick titeln markisinna, var alltid i kungens närhet, de tillbringade många timmar ensamma och han kom att vara henne mer trogen än vad han var mot drottningen. På en tavla gav kungen tillstånd att hon avporträtterades med en hermelinpäls, ett kungligt attribut.
Françoise i hermelinpäls

De levde tillsammans i nästan 30 år, fram till kungens död 1715. Han var då 77 år gammal. Françoise dog 1719, 84 år gammal. Då hade hon levt några år på S:t Cyr, den klosterskola som hon grundat för adelsflickor. Hon kunde se tillbaka på ett långt och innehållsrikt liv. Flickan som föddes i ett fängelse och som hamnade i Versailles. Flickan som gick från att vara Françoise d'Aubigné till att bli madam Scarron för att sluta som markisinnan de Maintenon. Kvinnan som blev kungens fru men som aldrig fick bli drottning. Kvinnan som älskade barn men som aldrig fick några egna.

Vill du läsa mer? Här kommer två boktips:
Francoise Chandernagor: Konungens allé
Antonia Fraser: Ludvig XIV och kärleken

This is a long post about Françoise, Madame Maintenon, who was married to king Louis XIV but she was never the Queen of France. You can read it with help of the Google Translator even though everything will not come out right.

söndag 25 april 2010

Spring greetings

Innan jag berättar fortsättningen om Ludvig XIV måste jag bara posta en liten vårhälsning. Vilken härlig helg vi har haft ute i trädgården. Nu börjar det likna något: nytvättade plattor, gräsmattan har fått sig en omgång med mossrivaren, alla rosor är klippta, de flesta rabatterna i ordning och utemöblerna på plats. Så skönt det var att kunna sitta ner och njuta på söndagen innan det blev för kallt och vi flyttade inomhus, trötta av all frisk luft.

PS Påminnelse - det är rea på Poppins' Garden - SHOP fram t o m 2 maj...

This is a small spring greetings from Poppins' Garden. What a lovely week-end this has been. We have been outside and now the garden is starting to look nice: the stones on the terrace are cleaned, the lawn prepared, all roses cut, most of the borders done and the garden furnitures on place. It was wonderful to sit down on Sunday afternoon and enjoy everything. After a while it was too cold and we moved inside, feeling tired after all the fresh air.

måndag 19 april 2010

The King's ladies

Part I
Nyligen läste jag om Ludvig XIV. Ni vet vem jag menar; kung Sol, han med Versailles och med perukerna. Vilket liv han levde! Och han levde det publikt. Hade han levt idag skulle vi nästan jämföra det med Big Brother. Aldrig var han ensam förutom några timmar om natten, annars var han uppvaktad vid varje timme. När han steg upp var det inför en samling av utvalda hovmän som hjälpte honom att klä sig. Han intog sina måltider inför hovet. Det var en ära att få prata med konungen samtidigt som han satt på ”nattstolen”, dvs toaletten. Hela dagen var han omringad av uppvaktning.

Han var verkligen solen som hela världen kretsade kring. Adeln slogs om vem som skulle få tillgång till små rum på de kungliga slotten för att få vara i hans närhet. Högsta äran var att få bli inbjuden till sommarslottet Marly där man umgicks mer intimt med kungen eftersom det endast var några hundratal inbjudna.

Ludvig XIV föddes 1638 som son till Ludvig XIII och drottning Anna av Österrike (en spansk prinsessa!). Fadern dog fem år senare och lille Ludvig utropades som kung under sin mors regentskap. Han uppfostrades förstås till att bli härskare och lärde sig att plikten som kung gick före hans privata känslor. Därför avstod han också från sin första kärlek utan att klaga – den söta Marie Mancini, en av sju systerdöttrar till kardinal Mazarin och som inte ansågs vara passande att bli drottning av Frankrike. Dessa systerdöttrar kallades förresten för the Mazarinettes och alla blev bortgifta med höga adelsmän.
Maria Teresia
Ludvig blev istället gift med en spansk prinsessa vid namn Maria Teresia som var hans kusin. Äktenskapet blev inte lyckligt men inte heller olyckligt. Båda gjorde vad som förväntades av dem och resultatet blev flera barn men endast en son levde till vuxen ålder, kronprins Louis. Drottningen ansågs vara tråkig men så var hon ju uppfostrad hos det spanska hovet som var mycket strängt och religiöst. Kungen älskade kvinnor – helst vackra, intelligenta och underhållande sådana. Det var många damer som fann vägen till hans bädd. Ingen kunde neka men för många var det ära att bli utvald och dessutom början på en karriär som gagnade hela släkten. Inte konstigt att många äkta män valde att titta åt andra hållet om hustrun råkade fånga kungens öga.
Louise
Den första officiella mätressen var en ung flicka vid namn Louise de La Vallière. Naturligtvis var det skandal att kungen hade en älskarinna. Ännu värre var det att kungen begick äktenskapsbrott men lite förmildrande var det att älskarinnan i alla fall var ogift så det inte blev dubbelt äktenskapsbrott. För Louise var det i vilket fall som helst inte lätt, hon var djupt religiös och kände stor skuld över kärleksaffären med kungen. Tillsammans fick de sex barn varav endast två överlevde spädbarnsåldern och blev erkända som legitima.

Louise blev mer och mer övertygad om att hon måste bryta förhållandet till kungen för att rädda hans själ. Hon trivdes inte bland hovet och önskade aldrig några favörer för sin egen del. Själv ville hon inget annat än att dra sig tillbaka till ett kloster för att sona sina synder. Trots att kungen började tappa intresset för sin mätress ville han inte släppa henne. Hon fick fortsätta att vara den officiella mätressen även sedan han inlett ett passionerat förhållande med Athénaïs, markisinnan de Montespan. Athénaïs var gift vilket betydde att kungen begick dubbelt äktenskapsbrott och då var det bättre att utåt visa upp den ogifta Louise – även om alla kände till ”hemligheten”. När kungen åkte till Flandern för att utkämpa krig, följde både drottningen, den officiella mätressen och den hemliga och höggravida mätressen med. Hans belackare sade att kungen drog ut i krig tillsammans med sitt harem. Efter åtta år som förkläde till Athénaïs, lyckades Louise få kungens medgivande att dra sig tillbaka till ett kloster där hon levde i 35 år.
Athénaïs
Athénaïs var en helt annan typ av kvinna än Louise. Hon var levnadsglad, vass i replikerna och krävande. Kungen var som vax i hennes händer och gav henne allt som hon önskade – och lite till. Dessutom gav han henne sju barn varav tre överlevde. Barnen föddes i hemlighet och lämnades bort för att uppfostras av en madam Scarron. Först många år senare när kungens förhållande med Athénaïs var offentligt, erkände kungen barnen. Dock erkändes inte Athénaïs som mor till de kungliga barnen vilket betydde att barnen officiellt var moderslösa… Efter en giftskandal där Athénaïs blev anklagad för att förtrolla kungen genom kärleksdryck, började kungens känslor för henne att svalna och det långa förhållandet tog slut. Athénaïs drog sig tillbaka till sitt slott som kungen gett henne och efter ytterligare några år gick även hon i kloster. Fast jag undrar hur hon trivdes där, denna temperamentsfulla kvinna som inte var särskilt religiös lagd.

Nästa unga kvinna som vann kungens hjärta var Angélique de Fontanges, endast arton år och vacker som en dag enligt hennes samtida. Hon blev strax gravid men barnet överlevde inte. Svårt sjuk av konsekvenserna från barnsängen fick hon se kungen tappa intresset och leta efter andra damer som kunde roa honom. Hon dog endast tjugo år gammal.

Många kring kungen var oroliga för hans själ. Det var en tid då kyrkan var stark – även om den inte var lika stark som kungen – och det var inte rätt att kungen gång efter gång begick äktenskapsbrott. Man försökte milt men orubbligt förklara att kungen måste ändra livsstil innan det blev för sent och hans själ förlorad till att pinas i skärselden. Plötsligt dog drottningen, 45 år gammal, och kungen stod invid ett vägval. Vad hände? Fortsättning följer i nästa inlägg då jag ska berätta om kungens fru…

PS Om du vill se en film som ganska bra speglar livet kring Ludvig XIV kan jag rekommendera Vatel med Gerard Depardiue och Uma Thurman. Det handlar om en adelsman som får besök av kungen och måste lägga en enorm förmögenhet på underhållning och fest. Och den som ska genomföra det hela är Vatel (Depardieu). Det är så mycket prestige i uppdraget att han är beredd att satsa allt och ett misslyckande kan inte accepteras.

This is a long article about king Louis XIV of France and his ladies.

fredag 16 april 2010

Rea på utvalda saker!

This is an ad about Poppins' Garden SHOP

Vill bara berätta att det just nu råder
Rea på utvalda saker!

Gäller t o m 2 maj

tisdag 13 april 2010

Right now in my garden

Så här ser det ut just NU i min trädgård! Vid entrén blommar det för fullt i krukorna. Man blir glad när man kommer hem från jobbet och möts av en färgexplosion.
This is how my garden looks like right NOW! There are a lot of flowers by the entrance. After a long day at work I get happy when I meet this explosion of colours.
 
I rabatterna blommar redan kaukasisk förgätmigej. Små röda tulpaner är på väg att slå ut och passar fint tillsammans med gula påskliljor. Längst ner är det blå ormöga som njuter i solskenet.
In the borders the forgetmenot (Brunnera macrophylla) are blooming. Small red tulips are soon in bloom and they look sweet beside the yellow daffodils. Blue-eyed Mary (Omphalodes verna) are enjoying the sunshine (below).

söndag 11 april 2010

Chess beauty

Kungsängsliljans rutiga skönhet är förbryllande och otroligt vacker. Jag fascineras alltid av dess mönster men också av växtens sprödhet och vackra färger. Hur tänkte naturen när den målade dess kronblad schackrutiga och gav dem en sådan vacker grön färg som kontrast mot det mörkt röda? Resultatet blev i alla fall förtjusande.
Jag har inga exemplar i trädgården utan får njuta av en söt liten planta i kruka. Utseendet ger mig associationer till medeltida tavlor, vet inte varför. Kanske det är det schackrutiga mönstret.
The checked beauty of Fritillaria meleagris (or Snake's head) is both confusing and unbelievably lovely. I have always been fascinated by how fragile the plant is and by its beautiful colours. How did nature think when it painted its petals like a chess board and gave it this lovely green colour to contrast with the dark red? Anyway, the outcome is enchanting.
I do not have any Snake's head in my garden, so I have to enjoy it in a small pot. The look of the plant makes me associate to medieval paintings, I do not know why. Maybe it is the chess pattern.
Avslutningsvis en liten vårrapport från trädgården: Så här såg krokusen ut när det var påsk men de är redan utblommade.

Before I finish I just want to give a small spring report from the garden: This is the way the crocus looked like during Easter, now the blooming is over.

onsdag 7 april 2010

Bye, bye Easter

Så var påsken slut. Den hann knappt börja förrän det trevliga var över... och det var dags att gå tillbaka till jobbet. Men jag är väl inte ensam om att tycka att ledigheten gick snabbt förbi.

Vi åkte runt och hälsade på konstnärer på påskdagen. Elva stycken hann vi med att besöka! Allt vi såg tyckte vi inte om men det fanns mycket vackert och intressant att skåda. Tyvärr regnade det hela dagen vilket tog bort lite av det roliga att köra omkring på den skånska landsbygden. Fördelen var att det inte var så många andra ute och det var inga köer att komma in någonstans.

Nu är det i alla fall vår på allvar även om det bara är varmt i solen ännu. Jag klipper rosor och clematis för fullt. Påskliljorna har börjat blomma så smått även om just dessa (längst ner) inte är från min trädgård.
And then Easter is gone. The fun had just started when it was time to get back to work... But I guess I am not the only one to think that the holiday passed very quickly.

We visited a lot of artists on Easter Day - eleven artists! We did not like everything we saw but there were many lovely paintings and art objects. Unfortunately the rain was poring down when we drove around out in the country side. The rain scared a lot of visitors and we were almost alone in some artists' homes.

Now the spring is here to stay even if it still is a bit chilly. I have started to cut the roses and the clematises. The daffodils have started to bloom even if these are not from my garden.

måndag 5 april 2010

Och vinnarna är... *** And the winners are...

Tävlingen är avslutad och mannen fick äran att dra vinnarna:
Ett stort grattis till Elisa Day som vann första priset, rumsspray från Heathcote & Ivory.
Ängelasken, som var andra pris, gick till Belle Brocante design.
Annika C och Karin L vann varsin kylskåpsmagnet.
Ninnie, Petra och Kolonistan vann varsin doftpåse.
(Petra, du har ingen blogg men jag hoppas att du läser det här och mejlar mig din adress)
Grattis till alla vinnarna! Vinsterna kommer snart med posten.
The lottery is closed and the husband got the honour to draw the winners:
Congratulations to Elisa Day who won first prize, a roomspray from Heathcote & Ivory.
The angel box, which was the second prize, went to Belle Brocante design.
Annika C and Karin L won a fridge magnet.
Ninnie, Petra and Kolonistan won a scented seed bag.
Congratulations to all the winners! Your prizes will soon arrive by post.

torsdag 1 april 2010

Easter

Först måste jag påminna om att det pågår en utlottning här på bloggen. Kolla in föregående inlägg. Fram till klockan 24 påskafton kan du kommentera och vara med i lottdragningen.

Äntligen är det påsk och lite ledighet. Vi firar påsken med familjemiddag och konstrunda. Varje påsk öppnar konstnärer över hela Skåne sina ataljéer för alla som vill komma på besök. Det är kul, intressant och spännande!

Idag har jag handlat påskliljor, hyacinter och pärlhyacinter och lite till. Forsytian i vasen är på väg att slå ut. Köksbordet har dekorerats. Påskfjädrar pryder rosenbusken utanför entrén. Godis ligger och väntar på påskkärringarna. Jag önskar dig EN GLAD PÅSK!
First I want to remind you about the lottery on Poppins' Garden. Check out the previous post. Until Saturday you can comment and participate.

At last it is Easter and I will have a few days free from work. We will celebrate Easter with a family dinner and art. Every Easter artists around in the south of Sweden open their homes for everyone who want to visit. It is fun, interesting and exciting!

Today I have bought daffodils, hyacinths and some more. The forsythia in a vase is starting to bloom. The kitchen table has been decorated. Feathers are decorative in the bush outside the entrance. Sweets are waiting for the children to come to the houses, disguised as witches. I wish you A Happy Easter!